En lång tradition

Den traditionella kinesiska akupunkturen är tillsammans med andra specialkunskaper del av den traditionella kinesiska medicinen. Dessa finns dokumenterade sedan flera tusen år.
Akupunktörens tekniker

En akupunktör använder i första hand tunna, sterila stålnålar som penetrerar huden i speciella akupunkturpunkter. Det finns också andra tekniker som moxa, en värmebehandlingsmetod, koppning, nålhammare och guasha, en metod där man skrapar på huden.
Akupunkturens effekter

Akupunkturpunkter stimuleras för att utlösa vissa effekter. Många akupunkturpunkter ligger längs 12 meridianer som täcker in alla hudområden. Dessa meridianer har kopplingar till olika inre organ. Detta förklarar att ett nålstick på armen lugnar ett astmaanfall. När man studerar akupunkturens effekter kan skolmedicinen bekräfta att akupunktur påverkar många inre processer, från immunsystemet till nerv- och hormonsystemet.

Den vardagliga kosten är den viktigaste medicinen. Genom att medvetet välja sin kost väljer man också önskade effekter.

Inom den kinesiska traditionen har man funnit flexibla principer för hur man ska välja mat. Där beskrivs hur man skall främja sin hälsa, förebygga sjukdomar och kunna rehabiliteras vid kroniska besvär. Mångfalden av kostråd är påfallande och rekommendationer finns vid besvär som t ex förkylning, magkatarr, förstoppning, nervositet, sömnlöshet, kalla händer, krampande fötter och vårtor.

Kostläran är nära relaterad till örtmedicinen i det att man intar substanser som påverkar de inre organen. Emellertid behövs kosten också för att kunna mätta vardagliga behov, medan örter används till att akut korrigera obalanser i hälsan. Inom kostläran anses det viktigt att maten är välsmakande och aptitretande för att bäst kunna assimileras, medan man inom örtmedicinen prioriterar terapeutisk effektivitet framför smaken.

I Kina är örtmedicin en vedertagen behandlingsmetod med mycket lång tradition.

I Kina är örtmedicin den dominerande av de traditionella behandlingsmetoderna. Det kallas örtmedicin, men man använder förutom örtdelar även insekter och mineraler. Den älsta bevarade texten heter Shennong Ben Cao Jing vilket betyder Shennongs materia Medica klassiker som klassificerar 365 växter, insekter, djur och mineraler utifrån deras medicinska funktioner. Boken är aldrig återfunnen, men skrevs troligen under västra Han dynastin dvs. första århundradet före Kristus. Vi känner till den genom Ming Yi Bie Lu, "Diverse skrivningar från berömda läkare", som är baserad på Shennongs materia Medica, skriven av Tao Hongjing (456 ~536), som utökade texten med ytterligare 365 medicinska substanser. Det allra viktigaste verket i den här tidiga historien och den första texten som beskriver hur man kombinerar örter för att bota sjukdomar skrevs i slutet av Han dynastin (196-220) av Zhang Zhongjing (ca. 150-219). Det är det första verket som kombinerar yin yang, fem elementen och 6 qi med örtmedicin. Det är också det första verket att gruppera symtom till kliniskt användbara mönster som man behandlar med specifika recept. Namnet på hans bok var Shang Han Za Bing Lun, "avhandling om skada pga. kyla och diverse sjukdomar" (originalet var nerskrivet på bambustavar) Den här texten omorganiserades av Wang Shu He (210-285) under Västra Jin (265-316) där han delade upp texten i två delar. Den första delen kallade han Shang Han Lun "Skador pga. kyla" dvs. de sjukdomar som börjar med nedkylning och övriga sjukdomar som hör till internmedicin fick namnet Jin Gui Yao Lüe, "Essentiella recept från den gyllene skattkammaren". Hans originaltext finns inte kvar men olika versioner fördes vidare till Song dynastin (960-1279) där de editerades och trycktes. Troligen innehöll originalet 365 recept och ett kapitel om pulsdiagnostik. Det här verkaet anses fortfarande som den viktigaste boken skriven om örtmedicin och dess kliniska tillämpning. Här finns recept för allt från akut blindtarmsinflammation till kroniska sjukdomar som reumatism, migrän och malaria.

Qigong är övningar som syftar att skapa balans i energiflödet hos utövaren. I Kina finns medicinsk Qigong som inriktning på läkarutbildningen.

Qigong kan översättas till reglering av qi. Qigong är övningar som syftar till att få kontroll på qiflödet. Med qi syftar man på zheng qi, den friska energi som ligger bakom alla funktioner i kroppen. Enligt den traditionella kinesiska medicinen ska qi cirkulera med jämnhet för att man ska kunna vara frisk och må bra.

Regleringen av tankarna är viktig inom Qigong. Detta innebär att bli medveten om alla delar i sin kropp, sin andning och sin personlighet. Också koncentration, visualisering och styrande av qi är viktigt. Ett annat sätt att cirkulera qi är fysisk rörelse. Med lagom avslappning, jämn rytm och fysisk rörelse i både höger och vänster sida ökar sannolikheten för att qiflödet blir jämnt i kroppen.

Qigong ser man ofta utövas tidigt på morgonen i de kinesiska parkerna. Det kan se väldigt olika ut beroende på vilken Qigongstil som utövas. I början av 1990-talet fanns det ca 400 olika typer av Qigong i Kina.

Vid Tuinabehandling väljer läkaren omsorgsfullt vilka grepp och områden som ska användas beroende på vilken behandlingsprincip han har bestämt sig för. Med Tuina kan man behandla många olika typer av besvär från värk och ledbesvär till förkylning och matsmältningsbesvär.

En specialitet inom Tuina är den kinesiska barnmassagen: Xiao er tuina, som är avsedd för barn i åldrarna 0 - 8 år. Kinesisk barnmassage är lätt att lära sig. Olika massagegrepp har medicinskt riktade effekter och är fri från biverkningar. Barnmassagen kan förekomma som förebyggande och rehabiliterande behandling. Massagen kan också vara effektiv i behandling av lindrigare besvär som t ex aptitlöshet och sömnbesvär.